Tidigare publicerad i Clarté 4/24 Klimatkamp

Sist Norden gick igenom en stor klimatkatastrof var under den så kallade fimbulvintern på 500-talet v.t. Två simultana vulkanutbrott skapade en ”liten istid” med missväxt och svält som följd. Arkeologiska fynd tyder på att uppemot hälften av befolkningen dog och att både bosättningar och de gudar som ansågs vara ansvariga för katastrofen övergavs. Bland offergåvor som hittats i myrar och våtmarker finns vad som verkar vara deponerade gudabilder med utstuckna ögon och stympade kön.

Jämfört med detta är vår tids klimatkatastrof mycket värre. Än så länge har golfströmmen inte kollapsat och katastrofen inneburit motsatsen till en fimvinter. Den är också konsekvensen av rovdriften hos ett specifikt ekonomiskt-politiskt system – måhända med starka religiösa undertoner – snarare än naturens bortom-mänskliga krafter.

XXX

XXX En annan skillnad är att vi inte hållit de ansvariga för skyldiga. Inga kön har ännu stympats och inga ögon stuckits ut. Vad vi snarare ser är en fördjupad underkastelse inför den universella ekvivalensens enda gud - det vill säga Kapitalet - som förrått oss.

Omställningen läggs helt i händerna på det kapitalistiska system som är orsaken till katastrofen. Detta trots att den “gröna” industriomställningen som helhet, vilket till exempel klimatforskaren och geologen Simon Michaux har visat, egentligen är ohållbar.¹

Vissa hävdar att vi inte har något annat val än att satsa på de hästar vi har, att vi inte hinner göra några djupgående förändringar. Och om vi dessutom släppt den socialistiska snuttefilten om att staten skulle vara någon sorts motpol till kapitalet, då är det väl bara att kapitulera inför de övermänskliga krafterna?

Men inte ens det kan vi göra – det skulle ju kräva att vi är någon sorts ”stridande part”. Och det är vi inte. För, som Maurizio Lazzarato skriver i Capital Hates Everyone:

“The confrontation between political enemies of the 20th century ended with the victory of capital, which transformed the defeated into the “governed.”²

Innan vi blir undersåtar, medborgare, konsumenter eller kritiska skribenter måste vi upphöra att vara politiska fiender. Vi måste besegras för att regeras.

XXX

Kapitalet hatar alla

För oss i norra Sverige är det här nederlaget särskilt påtagligt.

Ingen har väl missat att det haltar lite för Northvolt. Kanske går fabriken under eller så är de säkerhetspolitiska och nyprotektionistiska intressena för starka för att det ska tillåtas.

Oavsett vad, har vi en lång historia av både kolonialism och motstånd. Vi vet av erfarenhet vad det egentligen är kolonialherrarna vill ha av oss. Det är gruvorna, dagbrotten, virkesåkrarna, blåsåsarna, fallhöjderna och kungsådrorna som är vårt bidrag till Storsverige. Då som nu som alltid är vi först och främst en råvarukoloni.

I ljuset av det vi kan vi förstå den specifika kombination av underkastelse och entusiasm som vår lokala kavaj- och jeansfraktion i kommunhusen gett uttryck för. Äntligen finns det någon i den globala cirkulationen som vill ha oss för de vi är. Här, vi bygger en hel hamn åt dig, vackre sjöman.

Men vi kan också förstå den mentala plats som kallats för Tvivlarnas kulle, och den gnagande misstanke som frodats där, om att fabriker som Northvolt egentligen mest är ett sorts skyltfönster. Det viktiga är rovdriften, och det spelar mindre roll för dem huruvida vårt land öppnas upp för en lokal industri inom den globala cirkulationen, eller om industrin ligger någon helt annanstans.

XXX

XXX

Krigsmaskiner och skogsmaskiner

Maurizio Lazzarato kallar denna ”globala cirkulation” för kapitalets krigsmaskin. Och med maskin menar han inte pansarvagnar, drönare, eller datorer utan den typ av sociala megamaskin som exempelvis byggde pyramiderna.³

Kriget i sin tur har att göra med uppkomsten av den moderna finanskapitalismen under första världskriget. Hela samhällen, inklusive staten, sattes under det första stora kriget att i finanskapitalets regi producera för konsumtionen av kroppar och material som var fronten. Den här krigsmaskinen försvann inte efter kriget. Istället blev målet att med våldet som medel – och ofta rasistiska eller sexistiska undertoner – fördjupa och bredda underordningen av livet under de kapitalistiska mekanismer som numera ofta kallas “marknaden”.

Sin främsta motståndare hade kapitalet i “världsrevolutionen” – en krigsmaskin i egen rätt. Vad vi såg under 1900-talet var en utdragen kamp mellan dessa två krafter. Att den slutade med nederlag för den revolutionära krigsmaskinen kan knappast komma som en nyhet. Förlusten förlägger Lazzarato till tredje världens misslyckade antikoloniala revolutioner i allmänhet, och Latinamerika i synnerhet.

Det var också i Latinamerika som vi såg födelsen av det stora kontrarevolutionära projekt som sedan skulle komma att rullas ut över världen. Den nyliberalism som idag hittar tillbaka till sina fascistiska rötter och kablas ut till oss via ”sociala medier”, från Starlinks omloppsbana, som en Pinochet i mirrorshades. Trump, Bolsonaro, Åkesson, Milei.

XXX Även vi uppe i Svea rikes eget lilla Västindien är barn av det nederlaget.

För är det något som utmärker landet norr om Dalälven under 1900-talet så är det närvaron av en revolutionär arbetarrörelse. Dels den allt mer sovjetorienterade partikommunistiska rörelsen med hjärtland i malmfälten; dels den inhemska syndikalism, med bas bland militanta skogsarbetare, som uppstår över ett geografiskt betydligt större område från norra dalarna och uppåt. Vi menar att de här rörelserna går att se som en fortsättning på specifika prekapitalistiska och prekoloniala kulturer och livsformer.⁴ De är en liten men inte obetydlig del av den världsomspännande antikoloniala och antikapitalistiska krigsmaskin som en gång i tiden stred med oss.

Men det finns också andra gemensamma nämnare mellan processerna uppe hos oss och vad Lazzarato beskriver.

Centralt för nyliberalismen är skuldrelationen. Det är så den kapitalistiska krigsmaskinen skapar sina subjekt. Skuldsättningen förflyttar klasskampen “into a new terrain, where workers organizations have a hard time positioning themselves”.⁵

Detta sker hos oss på 1950-talet när motorsågar införs i skogsindustrin. Arbetsköparen börjar ge förmånliga lån och möjlighet till avbetalning på lönen till den som inte har råd med sin egen maskin. Det explicita syftet sägs vara rationalisering och effektivisering – folk kommer att tjäna mer då de blir mer effektiva. Men det finns en utbredd misstanke bland arbetarna att bolagen har andra syften, och en stor skepticism från facken.

XXX Trots detta tas arbetarna på sängen och förändringen hinner slå igenom på bred front. Effekten av maskiniseringen uteblir för arbetarnas del och vad som istället följer är 1950-talets starka prispress på ackordslönerna.⁶ Det här banar i sin tur väg för en omstrukturering av skogsindustrin som i slutändan resulterar i den maskintunga industri vi har idag.⁷

Parallellt med den utvecklingen ser vi hur de alternativa sätt att förhålla sig till landet som den revolutionära arbetarrörelsen rent handgripligen stod för, med sina strejker och blockader av skogar och vattendrag, effektivt utraderats.

Vi tror naturligtvis inte att allt beror på att folk köpte motorsågar på avbetalning. Men det är intressant att en process som är så pass viktig för skapandet av nyliberala undersåtar börjar så pass tidigt här hos oss, och dessutom i den mest militanta sektorn i vårt land.

De revolutionära skogsarbetarnas barnbarn är vi, de koloniala subjekten av idag. Skuldsatta och f-skattande förhåller vi oss numera till den livsmiljö vi skövlar som vilket arbetsmaterial som helst, och till oss själva som godtyckligt abstrakt arbete.

Inneslutna i våra Peltor-lurar, ensamma i kapitalets maskin. Själva förutsättningen för grön kolonialism.

XXX

XXX

Ett annat ord för möjlighet

Så vad krävs då för att Northvolt och andra skyltfönster – som Stegra och Hybrit – ska sluta som något annat än pangade rutor?

Det ena är att allt motstånd – oavsett om det är samiskt, jämtskt eller västerbottniskt – mot extraktionskapitalismen måste kuvas. Och det utan extra kostnad för kapitalet. Batteripriset sjönk under 2023 med 14 procent och en stor del av den sänkningen berodde på råvarupriser. Billig el och billiga råvaror är A och O om vi fortsatt stolt ska kunna bära den gröna ledartröjan.⁸

Men den andra faktorn är minst lika viktig och den handlar om arbetskraften.

För att kunna konkurrera på en global marknad krävs globala arbetsvillkor, och här ser vi fortfarande ett guldläge för guldstaden Skellefteå (med omnejd).

Krisen för den gröna industrin i norr är nämligen bara en faktor – bara en av två strömmar i samtiden som spelar roll. Den andra är den ovan nämnda fascismen i nyliberal tappning, som både vår nuvarande regering och eventuella vänsteralternativ verkar vara versioner av. En allt hårdare migrationspolitik som genomförs på bred front i väst idag kommer bidra till att cementera och fördjupa den alltmer lokala rasifiering av arbetsmarknaden vi sett på senare år. Vem behöver industrier på andra sidan jorden när vi har samma löner och samma villkor här?

XXX Vi måste ju också bli oberoende av det kapitalistiska uppstickarblocket i öst. Det är en fråga om nationell säkerhet.

Samtidigt krisar de gröna industrierna för att de inte kan konkurrera på den globala marknaden. En massa arbetare från hela världen blir illegala mitt i framtidslandet. Alla dessa kommer naturligtvis inte att åka hem. En stor del går under jord och tar jobb till slavlöner hellre än att flytta. Var ska de jobba någonstans, via en underleverantör till en underleverantör?

En inte helt orimlig gissning är Northvolt – om det nu överlever sin rekonstruktion.

Drömmar

En av de viktigaste lärdomarna från någon som Lazzarato är att det inom kapitalismen finns ett våld vid roten av allt – mot människan, planeten och mot livet. Samhället, inklusive staten, är underordnad en maskin som för ett krig.

Man kan inte prata om allting på samma gång. Men om vi menar allvar med att vilja ha en annan omställning än kapitalets, då måste vi förr eller senare också prata om vad vi ska göra med kapitalet. Hur det ska gå till att skapa en annan omställning, vad som behövs för att vi ska ha kraften att utmana det system som just nu har makten.

Ibland känns det till och med som om det finns en medveten blindhet eller åtminstone okunskap inför vilka krafter vi har att göra med.

XXX Det här gäller många i övrigt pålästa och allmänt vettiga förslag till en verklig omställning. Drömmar om samhällelig kontroll av produktionen, återvinning av material, återvittring av jordarna,⁹ återupprättandet av allmänningarna, omställning av samhället mot “nerväxt”, avskaffande av pengar eller sabotage och blockad av kolonial eller fossil infrastruktur.

Men hur ska vi göra för att alla dessa mer eller mindre förtäckta försök att utmana kapitalets herravälde inte ska sluta i ännu en massaker?

När Simon Michaux i en intervju i Sveriges Radio nyligen konstaterar att “society will have to reinvent itself on all fronts all at the same time” är det en slutsats om hur i grunden omöjlig den gröna omställning som kapitalet erbjuder oss är.

Men när han i nästa andetag önskar att “we need to have an adult conversation about what we’re really doing” – då är det som om 1900-talet aldrig hänt, som om miljontals människor inte slaktats av den globala kapitalistiska krigsmaskinen när de försökt “återuppfinna samhället på alla fronter samtidigt”.¹⁰

Då är det som om Tammerfors, Barcelona, Santiago de Chile, Jakarta och Teheran bara var kusliga drömmar som tynar bort allteftersom dagen lider.

XXX

XXX

Noter

¹ Michaux Simon P., Estimation of the quantity of metals to phase out fossil fuels in a full system replacement, compared to mineral resources, 2024, Geological Survey of Finland. Bulletin 416, s 100f
² Lazzarato, Maurizio, Capital Hates Everyone (epub vers.), South Pasadena, 2021 s. 32
³ Ibid., s. 180
⁴ Se arbetaren.se/2024/12/09/inhemsk-syndikalism-mellan-fjall-och-alv; mismar.org/texter/nordkalotnik
⁵ Lazzarato, Maurizio, Capital Hates Everyone (epub vers.), South Pasadena, 2021 s. 41
⁶ Hjelm, Jonny, Skogsarbetarna och motorsågen, Lund, 1991, s. 156f
⁷ Ager, Bengt, Skogsarbetets rationalisering och humanisering 1900-2011 och framåt, Umeå, 2012 s. 31ff
⁸ about.bnef.com/blog/lithium-ion-battery-pack-prices-hit-record-low-of-139-kwh
⁹ mismar.org/texter/atervittra-jorden
¹⁰ sverigesradio.se/artikel/metallerna-racker-inte-till-den-grona-omstallningen

Fimbulsommar

Jul 7, 2025